Så nu ligger jag nedbäddad och väntar på Mr. Blund. Avslutade dagen med att skriva ner mina arbetstider för 8 veckor framöver, snart är det dags. På måndag. Som jag längtat och fortfarande längtar efter det. Det ska bli så gott att komma igång igen och dessutom spännande med en ny arbetsplats. 

 

Jag blir lite sentimental när jag tänker på att min sista föräldraledighet med liten bebis hemma lider mot sitt slut, förvisso är han kanske ingen bebis längre då det faktiskt är dags för förskolan om några veckor. Nu blir det inga mer barn, vi är så nöjda över våra trollungar. Det går varken för Morfar att skämtsamt säga: - men, du har ju fyra barn nu. Tänk om Alain också vill ha det? (om man ser till biologin) eller som när Maja vid några tillfällen önskat sig en till bebis och tycker vi kan köpa en i mataffären. Aningen svårt. Det gör mig rörd att det är sista gången vi har en bebis och gör småbarnstiden samtidigt som det inte finns något bättre än att se barnen växa och utvecklas på alla sätt och vis. Jag säger säkerligen inte så när de är i tonåren, men det tar vi då. Jag kan visserligen bli rörd bara jag tänker på barnen för jisses vad jag älskar dem och det bästa av allt, tänk att de är mina. 

 

Ja, det där med att börja arbeta igen kan uppenbarligen föra med sig diverse känslor och tankar. Men, som sagt ska det bli gott att entra ett nytt skede i livet.

 

 

Lycka!!