Loggar in och ser att det är evigheter sedan jag skrev av mig. Kanske lite bra att jag har min andra bok som jag också försöker skriva i... så att man kan påminna sig själv ibland om ens historia, vare sig det är något jätte minnesfullt som hänt eller mer orelevant. #livetsomenguldfisk  

Sedan min ångest bröt ut för x-antal år sedan har jag tydligt märkt hur det påverkat mitt minne. Det är skrämmande, men framförallt ledsamt. Och det spelar ingen roll hur jag egentligen mår (nog för om man skulle vara i ett riktigt tungt skov, då minns jag knappt dagen innan), för minnet är redan dåligt. 

Fånga dagen och skriva ner någon rad skadar ju aldrig, men jag glömmer ju av det. Ja, det är bara att skratta åt en själv. 

 

Idag minns jag åtminstone vad jag ska göra, skämt åsido. Det blir till att städa och fixa hemma. Det är så tacksamt med regn idag. Det är både gott med frisk luft och så är det så mysigt. Perfekt kombo med dagens planer också.